Då har jag äntligen fått äntra catwalken. Inte för att det har varit någon dröm, som gått i uppfyllelse, utan för att jag nu kan dra en djup suck av lättnad av att det nog gick hyfsat bra. Fast inför premiärrundan på catwalken iförd den något udda kombinationen av ullunderställ, ryggsäck, mössa och strumpor tvivlade jag starkt på om jag var vid mina sinnes fulla bruk. Möjliga alternativ för att på bästa sätt avlägsna sig från Persgården florerade i huvudet, men jag kom inte på något bra, så det vara att kasta sig utför eller snarare uppför och hoppas på det bästa. Det hade nog inte varit smartare att vandra omkring i den munderingen i Perstorp. Bling-blong taxin hade nog kommit och hämtat mig.Skönt är det iallafall att få ha det gjort och det var faktiskt roligt. Kan nog få mig att göra det igen ifall det kniper.
Ett tydligt vårtecken såg jag idag, en krypande fästing på hunden. Nu börjas det igen med att hålla koll på de små "räligheterna". Betydligt trevligare vårtecken är fasanen som går omkring och "galer" dagarna i ända och de 14 varma, sköna graderna som var ikväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar